Ambitiösa!
Jag noterar till min stora förvåning att jag har en egenhändigt gjord lasagne som står i ugnen. Jag har stekt köttfärs, gjort sös och varvat plattor för att få denna kulinariska läckerhet i ordning. Vilken är min drivkraft? Pja, dels hunger ,men nästan mer beror det på att jag är tvingad att ha matlåda med mig denna veckan. Så extremt drygt! Idag åt jag en upptinad laxpasta från Findus som var rent äcklig. Därav matlagning.
I övrigt måste jag meddela att det var en pissig dag. Sov dåligt och vaknade med feber. Masade mig till jobbet en timme för tidigt för att mötas av en extremt kvav grannstad, där busspriserna (jag har haft cykeln inlåst på jobbet över sommaren) höjts till 25 spänn för en enkelresa! På jobbet möttes vi av ett bombnedslag eftersom byggjobbarna (Surprice!) inte var färdiga på långa vägar. Inte såg de ut att ha någon större brådska heller eftersom de drällde in vid 12-snåret. Konkade skrivbord och möbler med feber och kvavhet för att flytta in i det nya kontoret. Var allmänt sur, muttrig, svettig och äcklig när jag nåddes av beskedet att en av mina tidigare elever som jag gillade skarpt hängde sig den 25:e juli. Hade också träffat hennes föräldrar flera gånger så dagen var lite tung.
Nu ska jag muntra upp mig med min lasagne. :-)
Gärna häng imorrn förrrsten!
/Steve
Mitt jobb är oxå ett bombnedslag pga ombyggnationer men de är iaf där från morgon till eftermiddag.
Lasagne är gott, men det är ett djävla slitgöra. I vart fall såsen som så gärna bränner vid.
Trist på eleven. :(
*censur* jag äcklas av mig själv, haha.
Är det ngt som kan mäta sig med Gundel så är det säkerligen din kulinariska måltid.
Didi you see it coming, det där med eleven? Fruktansvärt säger jag bara men det är ngt som varken du eller ngn annan på skolan kunde ha gjort för henne tror jag. Inte för att det känns mindre jäkligt för det men...