Här är ett roligt inslag...

Najsers!!
Varför skilde sig de ensamma mammorna?

Det vet jag det vet jag :)

Lenita: Folk har reagerat på att det gick så lätt för oss att separera. Vissa tycker fortfarande att det är konstigt när jag kör hans bil, säger Lenita Colley, 32.
Hon träffade John när hon var 18 år gammal. Fyra år senare kom Oliver. Då jobbade John på annan ort och veckopendlade hem till familjen i Årjäng.
? Vi var aldrig osams, men vi växte helt enkelt ifrån varandra under de där åren.
Kommer knappt ihåg
För tvååringen blev separationen ingen större omställning.
? Oliver kommer knappt ihåg något av tiden när jag och John var tillsammans. När vi gick isär var ju hans pappa fortfarande hemma på helgerna. Därför blev det inte någon stor omställning för honom, det föll sig väldigt naturligt.
Firar jul ihop
Lenita säger att de aldrig har bråkat.
? Det var åtta år sedan vi gick isär, men vi har alltid firat jul och högtider ihop. Vi hittar på grejer med Oliver och vi pratar varje dag. De som inte känner oss så väl kan tycka att det är konstigt, att vi skiljer oss från mängden.
Hon berättar att det är en sak med Olivers pappa som har gjort henne väldigt kräsen gällande framtida pojkvänner.
? Nästa kille ska ha fina händer och tänder, för det har Olivers pappa. Han är det perfekta exemplaret med det, ha ha.

Slo-Susanne: Äktenskapet dog redan efter första barnet, säger Susanne Sjöström, 28.
Trots det stannade hon i sju år till med sin exman.
? Jag tycker att man skiljer sig alldeles för lätt, så vi tuggade på. Jag kan ju i alla fall säga att jag har försökt.
De träffades när Susanne var 17.
Gifte sig när hon var 18.
Och fick en dotter när hon var 19.
Han sov i gästrummet
? Det var jätteroligt när det bara var vi, men med barn i bilden blev det inte lika roligt. Han jobbade extremt mycket. Första halvåret med vår äldsta dotter sov han i gästrummet för att inte behöva vakna av en gråtande bebis.
Susanne menar att deras bild av hur en familj skulle vara skilde sig åt.
? För mig får tre barn leva rövare. Han kände mer att vi aldrig fick vår egen tid och att min energi gick åt till barnen.
Föll för sin chef
Familjesituationen påverkade henne. Men hon såg ingen lösning.
Tills hon föll för sin ? och makens ? chef.
? Det var flera år som var dåliga och jag hade tagit slut på mig själv. Jag var inte Susanne längre och otroheten blev min utväg. Det är hemskt och fruktansvärt, säger hon.
Affären pågick i tre veckor. Sen frågade hennes man vad som var fel.
? Jag orkade inte med att leva i en lögn, så jag berättade. Han förstod direkt vem jag varit otrogen med. Då kom det mycket bitterhet från hans sida.
Fick ett krossat hjärta
Susannes man flyttade och sa upp sig från jobbet ? och samtidigt vände älskaren henne ryggen.
? Han sa åt mig att lämna telefonen och nycklarna på bordet, så jag fick ett krossat hjärta på köpet.
I dag har exmannen ingen kontakt med familjen.
? Men han köper presenter åt barnen varje jul och på deras födelsedagar. Han visar på sitt sätt att han älskar dem.
Susannes exman har kontaktats, men avböjt att kommentera hennes berättelse.

Veronica: Han är fortfarande min bästa vän, säger Veronica Andersson, 31, om exmaken Greger.
De träffades när hon var 20. Sen föddes Viktor, 9, Oskar, 8, Filip, 5, och Sebastian, 3.
? Det är svårt att säga när det började gå snett. Det finns småsaker hela tiden i en relation, och antingen löser man dem direkt eller inte. Helt plötsligt gick vi inte längre på samma väg.
?Vi ville slippa det?
Veronica berättar att de kämpade för att hitta lösningar. Men en kväll för nästan två år sedan, när barnen hade somnat, bestämde de sig.
? Jag kommer ihåg det så väl. Jag var rädd, vi ville båda slippa det. Det var inte hysteriskt, men ändå jätteladdat. Jag fick hjärtklappning och tänkte ?gud, hur ska jag klara det här??
När paret hade bestämt sig var det dags att berätta för sönerna. Det skedde på soffan i vardagsrummet, under ett familjeråd, där de tog god tid på sig att förklara.
Efter det bodde Greger kvar i huset en månad. Och barnen fick hjälpa honom att flytta. Sönerna var så delaktiga i planeringen som det bara gick.
Pratar varje dag
? För oss var det bästa sättet. Alla barn kanske inte klarar det, men än så länge har jag inte märkt att det var jobbigt för dem.
I dag pratar Veronica och Greger varje dag.
? Han är guld värd. Ingen känner mig så bra som Greger. Vi litar på varandra totalt. Jag tror faktiskt att alla är jättenöjda.

Så in i bänger rekko redovisning! Tack!

Officiellt i ena klassen att jag nu följer Ensam...slaviskt. Råa skratt men ändå lite cred. Gött att jag inte är så pretto kanske. hade pratat norén och Odyssenteater innan...

Tack som fan!
Lenita framstår mer och mer som den mest rekorderliga.